Ord utan sammanhang

Jag sätter mig och skriver här, helt utan annat syfte än att få inspiration.

Som alla vet är min främsta inspiration svulstik retorik, oavsett om de kommer från stora statsmän eller nån episk film.

Jag fastnade en stund i en minnesruna om Ted Sorensen, Kennedys talskrivare.

Syftet är faktiskt väldigt tydligt.

Tre meningar om varför man ska springa vårt lopp, Göteborgs Jubileumslopp, måste presteras innan jag lägger mig. De ska till radion, till NRJ, och det känns omväxlande tomt och överfullt i bollen.

Nåt klatschigt har jag inte åstadkommit än.

Hur får man med allt på tre meningar?

Eller måste man inte ha med rubbet?

Jag springer för min stad

Jag springer för min hjärna

Jag springer för min nästa.

Äh, fan, ingen vet vad nästa är. Och de som vet, tror att jag blivit religiös.

Fast det har jag ju faktiskt. Ibland. När jag läser om mord och avrättningar i Irak drivs jag av en närmast korstågsfebrig lust att enrollera mig i nån kristen organisation som slåss med vapen i handen. Fast jag är ju för gammal. Och det finns ingen korstågshär. Och efarenheterna av korståg är inte goda. Det dödades rätt friskt i Jesu namn också på den gamla goda tiden. –

Av bara farten plundrade man det kristna Bysans på vägen mot Det Heliga Landet.

Det blir lätt så.

På tal om korståg så ska jag och mina kamrater dra till Danmark nästa torsdag. Med Bibeln i ena handen och svärdet i det andra. Vi kanske inte har kristnat så många. Däremot kan nog en och annan kommit till  omvändelse. Vi träffar hedningar från såväl Norge som Borås. Det är de största härdarna för ogudaktigt leverne man kan tänka sig. Herrljunga är nog inte bättre. Fast jag känner inte en enda man därifrån. Bara det. Min vän Lill säger att talibanismen har uppstått i Lidköping. Undrar vad hon menar med det?

Hon kandiderar till riksdagen, men eftersom hon valt att bo i Lerum, tillhör hon fel valkrets. Dessutom tillhör hon Folkpartiet, och jag har kommit långt från det partiprogrammet numera. Jag vill inte gå med i NATO, inte bygga en tunnel i mina hemmaberg, inte ha sprutbyte, inte satsa på katederundervisning. Sen är det en del annat jag inte delar, eller i alla fall inte vill ha som profilfråga men det vågar jag inte skriva om.

Jag läste i Svenskan att borgmästare i stora städer är mycket inflytelserikare än rikspolitiker, och att den tendensen kan väntas öka. Mina tips till Lill att kandidera till regionfullmäktige i stället har klingat ohörda.Mina tips klingar ofta just så.

Konstigt.

För här har jag rätt. VG-regionen kommer att bli Europas mest framgångsrika, men med oskicklighet kan man säkert fördröja processen. Jag har en obesvarad faiblesse för regionala frågor. Hade jag varit lite mer begåvad, mycket yngre, och inte så jävla långsam i tanken när jag behöver formulera rappa svar, hade jag bildat ett eget parti.

Det hade vilat på en grund av okunskap om det politiska spelet och en naiv tro på ett Camelot, fast med de walesiska klipporna utbytta mot bohuslänska, med det runda bordet utbytt mot Vänersborgs….De kanske har runda bord i Regionsfullmäktige förresten. Vad vet jag? jag har inte varit där, och det känns kört att komma dit.

Fast jag kan alla 49 kommuner utantill och kan rita ut dem på en blindkarta. Det kan sannolikt alla som sitter i Regionen. Nej förresten, det kan nog inte alla. Det är inte politikens A-lag som sitter här. Fast jag gillar Gert-Inge, sossen från Trollhättan som är högste hönset. Jag har fått känslan av att det är en bra karl.

Hur fanken hamnade jag här?

Åter till Danmark.

Vi åker dit torsdagen 28 augusti. vi tar Stenabåten över kl 16 och anländer till Fredrikshavn några timmar senare.

Trots noggrann tågplanering från min sida, blir det alltid en taxiresa till Skagen. Efter sju öl på båten är man inte så långsiktig med det ekonomiska. Äh, det kanske bara blir 3-4 öl, men å andra sidan kan det slinka ned nån gammeldansk.

Jag berörs bara indirekt av det, eftersom jag inte dricker. Jag är bjuden att vara med i en tankesmedja om Göteborg. De som bjöd in mig hade garanterat inte bjudit in mig om de hade läst det här osammanhängande svamlet. Möjligen hade det även legat mig i fatet att jag är lite återhållsam med det skarpa.

Det finns ett samband med den här smedjan och Danmarksresan. Upptaktsträffen för smedjan sker just den 28 augusti, på eftermiddagen,exakt när 16-färjan löper ut. I det valet har jag ett svårt val, att vara bard för gubbarna på deras seglats,eller att låta min fåfänga segra och vara med och lägga upp planerna hur Göteborg ska räddas. Jag har en hög respekt för den sammankallande, en visionär som mer talar om hur det kunde vara och hur vi ska komma dit i stället för det alla   politiker just nu sysslar med- att kasta skit på motståndarna till glädje för de redan frälsta.

Så jag kommer kanske lite sent till Danmark den kvällen. De klarar sig nog utan mig en stund, gubbarna.

Det här har tagit en stund, och jag har inte ägnat många sekunder åt det jag skulle göra. Men det var rätt roligt.

Och Julia har redan inkommit med ett förslag vad gäller radion. Det har jag skickat vidare.

Klart slut!