Bältesspännar-skatt

Etiketter

göteborg, kjellbrellsworld, Trängselskatt

Har alltid varit bra på att knycka idéer. Parallellt med införandet av trängselskatter, inför jag en Må Bra-skatt, eller Tjocktull om ni vill så.Eller Bältesspännarskatt?

Skillnaden är att jag inte har fritt på helgen, att det  kostar 20 spänn oavsett passets längd(men minst en halvtimme) och att påminnelseavgifter tillfaller välgörande ändamål i stället för till staten.40:- i kassakistan redan- nu är det Selmor, men det lär bli Astridar vad det lider.

Ny tjuga

Däremot räknar jag med att regionen får fördel i min förväntat minskade sjukvårdskonsumtion, och Göteborgs Kommun som anställd, där allt pekar på att friskvård ökar arbetskapacitet. Kommunens egna anslag till friskvård för de anställda får f.ö gärna höjas kraftigt.Regionens är sannolikt inte högre.

 

Projektet löper ut lagom till att Göteborg fyller 400 år 2021.

Kjell Selander, Linnéstaden.

Sommaren som gått.

Etiketter

Götekilsruset, kjellbrellsworld

Både löpare och vänner i ett.

Robban under en paus på vackra Bohus-Malmöns löparstig. Innan midsommarfirandet dag 2 kan tilläggas.

Gullmarsviken i aftonsol

Bofinken var vår granne på Runmarö

Lite allvar om lek

Etiketter

kjellbrellsworld, tänkvärt

Inte sällan stjäl jag stoff från det jag läser.

Det här drar jag ordagrannt.

Tyngd av tankar?

”-Om vetenskapen alltid insisterar på att en ny ordning måste bära frukt omedelbart, eller ha någon ny förmåga att göra förutsägelser, så kommer kreativiteten att blockeras. Nya tankar uppstår i allmänhet vid mental lek, och oförmågan att inse detta är i själva verket ett av de största hindren för kreativiteten. Tänkandet anses allmänt vara nånting nyktert och tungt, men här vill vi påstå att den kreativa leken är ett väsentligt inslag i utformandet av nya hypoteser och idéer. Faktum är att tänkande som försöker undvika lek i själva verket spelar falskt med sig självt. Lek tycks till höra tänkandets innersta kärna.

David Bohm och F. David Peat.

En Venusvälsignad nationaldag i Slottsskogen.

Etiketter

kjellbrellsworld, Natinaldag i Slottsskogen, Neemi Järvi

Alla åldrar möttes

Efter att ha bevittnat Venuspassagen vid femtiden och några timmar framåt där en lycklig slump sammanförde mig med astonomen Robert Cummings och hans sotade glas med skyddsfaktor 14, kom en svår trötthet över mig.

En anslående stor mängd folk

Jag sov som en stock mellan tio och ett. När kaffet sköljt bort tröttheten tog jag mig bort till Slottskogen där Göteborgs Symfoniker traditionellt ger Nationaldagen en värdig musikalisk inramning.

Givetvis bjöds det på nordisk musik av Sibelius, Grieg, Alfven med flera, jag kan inte bestämma mig om jag tyckte bäst om ”Bojarernaas intåg”(av nån Halvorsen) eller  ”I Bergakungens Sal” av Grieg. Det skapade lite balans till allt Spotify-spelande resten av dagen.

En och annan picknick-om man säger så.

Jag har aldrig sett så mycket folk där, trots att jag bevistat ett otal Göteborgsvarv och förra årets Way Out West. Vågar inte gissa antalet, men nog kändes det som femsiffriga tal med en  första siffra överstigande  tre.

Avspänt, utan nationaldräkter och alltför mycket flaggor och utslag av nationell yra, har vi väl hittat vår nationaldagsprofil- vi har ingen.

Gamle Göteborgsbekantingen Neemi Järvi ledde orkstern genom en Nordendominerad kompott och trots att jag sovit bort Annelie Hulthéns högtidliga välkomnande av nya svenska medborgare, njöt jag av musiken och folkvimlet.

Micael satte lite lyxig knorr på dagen med att bjuda på en aldeles superb middag där mör älgbiff med Hasselbackspotatis stod på menyn.

Allt var förnämligt-godast var kanske ändå vinsåsen.

Enda skönhetsfläcken på en dag som börjat i Venus tecken var nationaldagskonferencierns uppmaning till den stora publiken att lägga sig till med en sorts motto för den tämligen nyinstiftade Nationaldagen.

När karln förslog att vi unisont skulle stämma in i ”Nice Nationaldag” var det helt tyst. Det kanske ska vara försvenskade ”Najs Nationaldag”, något jag skriver enda gången i mitt liv just här, men det hjälper inte. Tål inte ens ”sjysst”, och får fortsätta med ”juste”, fossil som man är.

Vet inte vad hans marinader består av- men ingen bereder älg som Micael.
Skjuter dem gör han också.

Hur anglofil jag än är, finner jag en likhet med när Birgit Friggebo uppmande Rinkebyborna att sjunga ”We shall overcome” 1992 (länk nedan)och här får det nog hittas på något bättre för att nå ut till svårflirtade svenskar.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=friggebo%20we%20shall%20overcome&source=web&cd=4&sqi=2&ved=0CGkQtwIwAw&url=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DK6YhM5rUf_g&ei=K8nPT-LPE-3Z4QSpivGZDA&usg=AFQjCNFquNsExvkdHIGUT0hzC6QBgLkCAQ

Annars har det varit en bra dag-solen har lyst över oss, Venus har firat oss och vi är bästa landet i världen med strävan efter konsensus som vårt enda särdrag(tipstack Micael).

Göteborgs blåa-vita fäger syntes mer än de blågula.

Undrar vilken gemensam dag vi ska låta  den Nordiska Unionen ha att fira traktatet i Skagen? Det lutar åt slutet på augusti. Skagenunionen?

Kjellbrellsworld inte bara skildrar förloppet-den är medskapare.

En sen hyllning till grannlandet och kommande unionssystern Danmark som firade sin dag i går.

Göteborgs siste redarkung- Dan Olsson på Arena Göteborg(del 1)

Etiketter

Arena Göteborg, kjellbrellsworld, Stena

 

Succéerna duggar tätt

I en obruten följd betar Arena Göteborg av intressanta profiler, där Loket Olsson med sin lyhördhet och extremt stora rutin, avlockar våra gäster deras historia.

En del är kända för oss alla, andra förtjänar att bli det, man kan väl utan vidare säga att de via sina gärningar, sitt sätt att tänka och verka har uppnått positioner där de kommit att betyda mycket för oss göteborgare med omnejd,och i några fall, för större delar av mänskligheten än så.

För oss lyckliga Arenamedlemmar är de under alla omständigheter kärkomna gäster, och väl värda att lyssna på när de ovanligt generöst och avspänt delar med sig av sina erfarenheter.

Har ni tänkt på att de här, oftast rejält framgångsrika personerna, har en hel del gemensamma egenskaper som i alla fall jag har funderat på?

Men så är jag väldigt svag för att söka mönster- ett urmänskligt drag som jag får återkomma till separat.

Nya, norska glada gäster

STENA i våra hjärtan

Vi har alla relationer med Stena. Med sina 19000 anställda, med sitt diversifierade utbud  och sin mångåriga existens har de kommit att förankra sig i alla göteborgares medvetande. Loket verkade, som kanske de flesta av oss, i första hand tänka på Stena Line och  färjelinjen mellan Göteborg och Fredrikshavn, och visst, det är den främsta Stenamarkören i de flestas medvetande. I Göteborg.

Innan jag försöker visa på bredden av Stenas utbud, ska jag exemplifiera hur mycket Stena betyder för en genomsnittlig göteborgare som mig själv.

• Stena har fört mig till Fredrikshavn där jag via tåg eller bil färdats vidare till Skagen som kommit att ligga mig och familjen oerhört varmt om hjärtat.
• Dottern Julia har jobbat som kajvärd för Stena Line under flera lyckliga somrar och hade det inte varit för krisen 2009 då de icke familjeanknytna fick lämna, hade hon nog varit där än idag. Hon stortrivdes.
• Stena har stött våra löpare i SAIK under några år. Man har även gett stöd till en av våra tävlingar.
• Jag har sprungit Göteborgsvarvet i Stenas specialstartgrupp.
• Jag har, tillsammans med andra, tävlat i Friidrottskorpen iförd Stenatröja, och med dem som sponsorer.
• Jag har under flera lyckliga år suttit på ett kontor med utsikt över älven där Stenabåtarna och Röda Bolaget erbjöd ett vckert blickfång när blicken irrade sig ut genom fönstret. Lite kände man sig som en del av den stora världen och säkert har något uppslag påverkats i en positiv riktning.
• Jag har, som många andra, svurit över vad jag tyckt varit dålig service och för liten bemanning på båtarna, men ännu oftare trivts alldeles utmärkt ombord.
• Jag har en god vän som har jobbat sig upp till Stenas högra sfärer och som ger allt för bolaget. Min fru har en klasskamrat som har lyckats oerhört väl inom samma koncern.
• Säkert finns det massor av andra anknytningpunkter, men nånstans får man stoppa.
  

  Glädjespridaren Björn Berggren- en nykomling som kommer sätta fart på oss.

Sveriges siste redare?

Som ovan beskrivits, har Stena Line kommit att stå något som sinnesbilden för en jättekoncern trots att det inte är någon inbringande verksamhet. Med tuffa svenska regler, en sen länge försvunnen taxfreeshop och enormt ökande bunkerkostnader(pga hastigt ökande råoljepriser), har färjelinjerna kommit att vara ständiga förlustaffärer. Att flagga ut båtarna hade givit omedelbar effekt, på en av linjerna i södra Östersjön skulle en polsk besättning inneburit 25 miljoner bättre årsresultat. Stena Line jobbar oerhört hårt för att vända på trenden och som Dan finurligt sa-”Man gör allt rätt. Utom att få lönsamhet förstås.

Det verkar ändå som kapten Olsson litar på sina mannar. Alldeles säkert stärker det svenska folkets förtroende för Stena, och nog ger det ett sympatiskt intryck när stenhårde affärmannen Dan Olsson värnar de svenska besättningarna.

De färjor vi ser är bara en ytterst liten del av den jätteflotta som ingår i Stenasfären.

Vill ni hyra en sådan är dagstaxan en miljon. Dollar!

Runt hundra egna båtar och femtio som manageras är nuvarande båtpark.

Nu blir det stopp, men en andra del utlovas idag tisdag.Jobbet väntar

Värdet av inkilning

Etiketter

kjellbrellsworld, Partille, SAIK

Coach Johan -en vårglass när gänget ska springa backe.

Jag gör ett kort avbrott i vårt träningsläger i Partille för att vara hemma med familjen på lördag kväll. Näradöden-upplevelse var utlovad för våra unga i morse, men jag var garanterat tröttast. Att vi tränade på en vacker  griftegård i bortre Partille underströk naturligtvis vår förgänglighet- en utdragen mördar backe parallellt med Landvettervägen som  icke föranmäld avslutning, minskade inte avståndet till Den Högste.

Vi är inne i en härlig backperiod nu

Det har varit ett lyckat läger så långt-hoppas att Johans paintballtävling föll lika väl ut.

Vandrarhemmet i Partille var funktionellt för våra syften och sängarna OK. De polska byggjobbarna rökte,drack öl och vodka och hade lite sena serenader, men det störde oss inte.

Klockning är ett känt coachämne i friidrotten

På vandrarhemmet bodde också orenterare från Skövde och Skara, unga akvariefisknördar från Vara och Surahammar och ett större gäng unga män från en göteborgsk fotbollsklubb som nyss gått upp i en högre division.

Maria ler. Ska det bli en framgångsrik säsong till?

Sistnämnda förening, fick vi reda på, skulle spela en träningsmatch mot ett lag från en nordligt belägen grannkommun. Vid min fråga till ledarna vilka som skulle utgöra motståndare i den högre division visste man till min förvåning -ingen. En av killarna i laget kunde nämna ett lag- nedflyttat från en högre divison.

Förvånansvärt tyckte jag-ingen nördig nog att ha kartlagt motståndet i den högre division man hamnat i, alltså?

Nästa vecka skulle fasaden rengöras. Glöm inte att måla om balkongerna-ser trist ut med flagnande färg.

Nå, jag,Johan och våra löpare genomförde alltså vårt pass, återvände till vandrahemmest med den slitna uteriören, åt lite grann hos polackerna som återigen hade börjat festa till det så smått och sen lät vi de aktiva vila.

Genomgång. Dagen innan hade vi frågesport där.

På eftermiddagen hade vi en genomgång av säsongen, då bussen med de trevliga unga männen återvände. På min fråga hur det hade gått, blev svaret;-”Vi vann med 2-1, men sista halvlek tappade jag lite fokus, tänkte på inkilningen i kväll”.

Samtidigt bars flak på flak med öl in i vandrarhemmet och det knäpptes upp lite här och var. Nu förbereddes en sittning á la Grande och stämningen var mycket hög.

Klara är en kämpe- en lätt stukning dagen innan gick att linda.

Jag som skulle sova hemma kanske inte var så ledsen över det, för vandrarehemmet var lyhört.

Med risk för präktighet, undrade både jag och Johan om den här typen av inkilning ska placeras direkt innan säsongsstart. Friidrotten har inte mycket av det här, och det är jag glad för. Kanske det är nödvändigt för lagidrotter?

Målarn drar Björne

Vad tycker ni?

Vi har inga inkilningar i SAIK friidrott. Eller-jo det har vi nog, men vi kallar dem inte så- de sker mer spontant, och med hänsyn till den träning som alltid sker nästa dag. Såna är villkoren för vår idrott. Vi kilar in med små träningsläger kan man nog säga. Utan läsk.

Jaja, grannen säger att jag är moralistisk och präktig i många lägen.  Jag hoppas bara att det finns en ämdamålsenlighet, ett högre syfte eller nån sorts ledarfilosofi som så att säga går hand i hand med lite festande för de aktiva. Johans paintballtävling tyder i mina ögon på ett oändligt mycket bättre ocg engagerat ledarskap. Fast så klart-han är landslagstränare med grengruppsansvar, och det kanske smäller lite högre.

Glass-Johan

Hållbar drömväv från Sätila -Lennart Grebelius besökte Arena Göteborg

Etiketter

Arena Göteborg, kjellbrellsworld, Lennart Grebelius, Loket Olsson

Owe kan vara nöjd med Arenas utveckling-medlemsantalet skenar.

SÄTILA

Sätila verkar vara rätt ort att komma från om man ska ta sig fram i livet

En av våra tidigare besökare hade sin bas i Sätila, emedan vår senaste gäst, Lennart Grebelius är född där, har en fabrik där, men har flyttat in till Hovås.

God mylla för entreprenöskap i schartauanska Sätila alltså.

 

 

 

Lennart stammar ur en familj där anfadern kom till Sätila på 1840-talet, verksam som organist i en sen århundraden religiös bygd. Från 1896 har man haft konfektionsproduktion och på 1940-talet gjorde Lennarts pappa om ladugården till stickeri .

När man började sälja Ingemar Stenmarkmössor på 1970-talet gjorde man ett stort lyft och har sen dess haft fokus just på mössor och likartade klädesattribut. Sätila Of Sweden är ett världskänt märke och synonymt med hög kvalitet.

Lennart gav oss bakgrunden till Stenmarkmössan, i vilken Ingemars mamma med regelbundenhet skapade nya mössor åt sin alltmer framgångsrike son och där konceptet togs över av vårt entreprenörsvakna Sätilaföretag.

Resten är historia.

LENNART OCH KONSTEN

Sen tidigt har Lennart haft konstnärliga ambitioner. Han första försök gjordes inom måleriet, men efter att bland annat bott i New York, insåg han att konkurrensen var för svår för den omedelbara framgång Lennart sökte. Han utesluter inte en comeback-då kanske med kalligrafi i sikte. Skönskrift kanske förklarar konstarten  och gör den mer begriplig för kallhamrade affärsmän? Nedan ett arabiskt exempel.

"Gud hjälper den som hjälper sin broder".

De konstnärliga drömmarna har aldrig slocknat- nu gör han böcker som för allt vad jag har hört, har en perspektivsättande intention. Vill ni veta mer i detalj får ni fråga eller gå på nån utställning där Lennarts böcker visas upp. Tre gånger har han ställt ut i New York. Fotograferande är ett annat intresse som hållits levande genom åren ,inte minst via vänskapen med några i branschen

AVSPÄND HÅLLNING

På en direkt fråga, svarade Lennart på frågan om han är miljardär. -”Tja, det beror på hur man räknar, det kanske man kan säga”.

Han ville på inget vis framhäva sina talanger för affärer,tvärtom beskrev han ett antal misslyckade satsningar. Ett var ”Björn Borgs Heminredning” som inte alls bar sig.

Som många andra med en slant över, har han en låtit en del kapital placeras i fastigheter. Han har tradat , men inte särskilt lyckosamt, enligt vår anspråkslöse gäst.

En talang han verkar äga, är förmågan att samarbeta med andra i affärer och han beskrev ett antal lyckade projekt.

Gina Tricot  och Scorett är exempel vi alla känner till

Sina första stapplande steg in i affärsvärlden togs via köp av SAAB-aktier. Inte heller dessa beskrevs som särskilt framgångsrika, men allt läsande av tidningar rörande investeringarna var en nyttig utbildning för den unge Sätilasonen.

I förbifarten nämnde han att han inte hade något större förtroende för aktierådgivare som ofta uppvisar lika dåligt prognostiskt kunnande som den allmänhet de ska hjälpa. 

Lennart har haft en stöttande fader, som han fortfarande har mycket kontakt med, Fadern är närmare 90, men vid god vigör och fortfarande nyfiken på sonens affärer.

Det blir mycket tid utomlands, inte bara i affärer och med utställningar.

”-Sverige är bra men vädret är uselt och jag måste åka utomlands på vintern”.

”-Sverige är bra men vädret är uselt och jag måste åka utomlands på vintern”.

ÄGER FASTIGHETER

Fastighetsinvesteringarna  har gått bra, han äger bl.a några hus nere vid Magasinsgatan och Västra Hamngatan. Avenyn överlåter han åt Selin och Wallenstam att tampas om- de driver upp och förstör prisbilden.

Han äger fastigheter i London och Stockholm också, och ett hus i Frankrike.

Sönerna verkar också  trivas allra bäst med fastighetsbiten.

Nåt umgänge med herrarna Selin och Wallenstam har han inte, beskriver sig som en enstöring som inte ingår i gäng. Han trivs bra själv, och läser mycket.

ENGAGEMANG

Hade han inte hamnat där han nu sitter, kunde han  mycket väl  tänka sig att jobba med fysik, nåt som han har en klar lidelse för.(Jag förstår honom).

Han avvisade, liksom vår tidigare Sätilagäst, Lokets försök att få honom kännas vid något sportsligt intresse. Han ståtade med två sedda hockeymatcher, en i Frölundaborg-den andra i Denver med Foppa på rinken.

Lennart skapade respekt hos publiken när han förklarade att han gärna engagerar sig i marginaliserade människor. Faktum är att han var med och startade tidningen Faktum, där han än idag sitter i styrelsen. Förutom hemlösa har han också hjälpt romer i Rumänien och stöttat KRIS(Kriminellas Rätt i Samhället).

SAMMANSATT

Jag vet inte hur övriga åhörare tänkte kring detta, men de ganska spretande intressen Lennart har nu och har haft längs sin väg, har gett honom de skilda perspektiv och idéer som i honom har tvinnats till en starkt kreativ kraft med stora förändrings- och anpassningsmöjligheter i en allt snabbare snurrande värld.

Han har vävt samman Sätila-ullen med fysiken, konsten och matematiken, haft lite tur på vägen och blivit en framgångsrik, kosmopolitisk knallefilosof.

METRO

Tidingen Metro har gått som partner till Arena Göteborg. Vi fick en trevlig dragning om det från en Metrorepresentant, och de var väl representerade i salongerna. På deras initivativ lottades bordsplatserna ut -vi fick kämpa oss igenom en Quiz med tydliga Metro-förtecken. Arena verkar bli allt attraktivare, och det är trångt i Guldsalen mest varje gång.

Nästa gång är det redarkungen Dan Olsson som är gäst, och då kommer det att bli fullständigt knökat. Boka i tid!

 

Vaska Guld i Hyssna

Etiketter

Hyssna, Jubileumsloppet, kjellbrellsworld, Västra Götaland

Sånt här hittar man först när man avviker från de stora allfartsvägarna

I Västra Götaland finns 49 kommuner. Alla har sin charm och det är klart att en del ligger i betraktarens öga.

Ni kommer att få följa med oss runt här, från Svenljunga till Bengtsfors.

Göteborg har ju sitt 400-årsjubileum 2021, medan Alingsås  ligger två år före och firar redan 2019.

Robban har nu provlöpt igenom 5 kommuner

Vi strävar, som alla som  följt den här bloggenvet, efter attta del i firandet genom ett jubileumslopp i centrala Göteborg med början redan i år. Min klubb klarar inte det arrangemanget själva och vi kommer därför att samarrangera det.

Det blev lite sentimentalt i Stephen King-landskapet kring Ingseros, Robban har äget en sån här när Luther var ung.

Alla aktörer är inte klara-men konceptet börjar ta form.

Och som en av extrauppgifterna under tio-årsperioden har vi tänkt oss att ta oss igenom hela regionen, med fötterna, cykel eller på annat sätt.

Lite för kallt för ett dopp-tunn is på sjön.

Vi har inte tänkt oss vara ensamma.

Som det verkade under dagens kombinarade bil-o och joggtur, var det aningen tunt med serveringsställen längs vägen.  Eller rättare sagt förutom några pizzerior och nån mack  i någon av byarna, var det inget öppet alls. Tyvärr hade vi inte med oss nån matsäck. Vi fick i alla fall kartlagt en möjlig början på vår Östra Rutt-en hård men inte omöjlig dagetapp från Göteborg till Hyssna 

Mark innehöll de mest skiftande miljöer.Här ryms nån miljon fler invånare, med lite bättre kommunikationer så...
Och man får öka hotellkapaciteten våldsamt.

Turen gick via Toltorpsdalen, Fässbergs Kyrka, Balltorp, Kållered, Geggered, Hällesåker, vackra, men dystra Ingseros, Hällesåker, till mera vämående Sätila med avslut i dagens absoluta höjdpunkt, Hyssna.

Man undrar ju varför det skiljer sig så drastiskt mellan de mer leende landskapen och de där husen är illa skötta och andas svårmod. Är det skogen eller skiljer sig inställningen av någon orsak sig från ort till ort av skilda, längesedan grundade traditioner ?

En etappvila i Sätila, vid Lygnerns nordöstra hörn.

Det är inget som inte kan avhjälpas med lite tätare bussturer, bättre vägar, tågförbindelser och nån halvmiljon invadrare, från Irland till Kina.

Större är inte bonkebodarna, färlåt gäststugorna på campingen. Kan passa för nygifta.

Det är en bit kvar till det att varje invånare i Västra Götaland känner sig manade att innan 2021 gå i våra fotspår och några tiotal miljoner utländska turister känna sig villiga att göra det samma. Möjligen kan Robbans guldfynd i den vackra ån i Hyssna ge en puff i den riktningen. Nästa etapp kommer snart att redovisas, men då blir det en lite mer trafikerad och mindre bergig del av vårt vackra Västra Götaland.

Kyrktuppen i Hyssna har fått sällskap. Dottern Julia sa som liten att hon ville bli kyrktupp, fast då på Annedalskyrkan. Den här omgivningen är vackrare Julia, och kyrkan har anor sen 1100-talet

 

Robban blev så här glad efter att ha hittat små gula stenar i bäcken.

Stordalen, Wonka och Branson- ger oss hopp.

Etiketter

Clarions, kjellbrellsworld, Petter Stordalen, Richard Branson, Virgin Group, Willy Wonka

Chokladfabrikör Willy Wonka

Willy Wonka och Petter Stordalen.

Hotelldirektör Petter A Stordalen

Lördagens euforiska GP-artikel efter öppnandet av Clarion Hotell gör en lysande jämförelse mellan Petter A Stordalen och den udda chokladfabrikanten Willy Wonka. Storatad och inspirerad artikel enligt imponerade  Kjellbrellsworld

Invigning av Posthotellet i Göteborg.

Liknelsen är genial, likheterna mellan de bägge  är påfallande, även om Petter verkar lite mer folklig.

Låt oss stanna till och se vilka drag som de bägge herrarna har gemensamt.

Vi hoppar helt över det faktum att Willy Wonka är en fiktiv person

De har också elegansen gemensam

Det som först slår an vid  en yttre betraktelse är att herrarna har byggt upp imperier. Till sånt krävs  stor drivkraft . I Willies fall visade sig själva valet av arena att lägga ut sin inre värld till en magnifik chokladfabrik, emanera ur hans pappa tandläkarens stränga förbud mot alla former av godis. Att förbudet i någon mening var välment för att undvika karies gjorde inte Willys besatthet att bygga upp ett system för att hylla just den förbjudna  frukten(nåja,chokladen då)i alla upptänkliga former. Att Willy var ett enastående geni underlättade utförandet men motivationen var den oerhörda kraftkällan. Särskilt lycklig var han inte inledningsvis, men efter att ha följt sin volitionsvektor och kompletterat sin kreativa ådra med anställning av en  empatisk pojke kom så försoning med fadern och en kreativ nytändning som tog hänsyn även till vad kunderna önskade i en riktig happy ending.

Willy byggde upp en mycket egen värld.

Petter Stordalen är på riktigt. Kommen från Porsgrunn där pappan var specerihandlare. Hans utstrålning är uppenbar och vill man lyssna på hans medryckande tal-till anställda och andra- finns det otaliga inspelningar på Yutube.

Willy hade sina sidor, viljan att regissera och styra och ge moraliska pekpinnar på ett hårdhänt sätt var inte symatiskt.

Förebilden Richard Branson- Virgin Group

http://www.virgin.com/company

Petter, som alldeles tydligt måste ha hämtat inspiration från Virgin Groups Richard Branson, är också mycket svag för regisserade tillställningar. Han har inte Willys svala elegans, liknar mer en väckelsepredikant eller politisk agitator av en sort vi sällan ser numera. Medryckande och rolig är han hur som helst. Han har ett stort miljöengagemang och en uttalad vilja att vara med och förbättra världen. Richard Branson å sin sida, har  inrättat de ädres råd, ”The Elders som består av gamla visa statsmän och fredsaktivister som ska inspirera och påverka världen i en postiv riktning.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=branson%20elders&source=web&cd=1&sqi=2&ved=0CCsQFjAA&url=http%3A%2F%2Fen.wikipedia.org%2Fwiki%2FThe_Elders_(organization)&ei=2JklT_y2CsqO4gTlqtX6DA&usg=AFQjCNF6lH2kwrjhhEuDn5GtgI2BtCSYsw

Det är en riktig framgångssaga från att sälja jordgubbar i Porsgrunnn till att äga Nordens största hotellkedja och var god för mer än 11 miljarder svenska kronor.

Vilken fest!

Okontroversiell är han inte, den gode Petter, men, och här kommer essensen i mitt resonemang, såna här människor får oss andra att tro att allt är möjligt, ”that dreams can come true”.

Och då låter vi väl gärna Petter Stordalen få kalla sig ”en göteborgare i norsk kropp, eller ”Glenn Storedal”.

GP får ha inspirationstack.

Kjellbrellsworld står sig slätt mot de här gubbarnas riken. Men puffar för att vi alla har nåt att lära av dem.

Göra det bästa av situationen.

Etiketter

böcker, Conway Game Of Life, kjellbrellsworld

Symbol för..

Min fru återvände nyss från sin långa löprunda, Robban berättade häromdagen om hur lätt det går med träningen, ”orkar springa på framfoten på det gamla sättet” och nyss ringde till och med Glenn och gav direktreferat från ett kombinerat löp- och  gångpass uppe i Skatås. Våra SAIK:are har jag ju själv följt under ett antal träningspass under den gångna veckan.

Alla springer utom jag.

Jag hostar och är inomhus det mesta, helt utan chans att göra mer än korta promenader. Är då allt bara nattsvart?

Nej då-inte alls. Nu kan jag sova när jag vill- något värdefullt för en som sömnsnittar med fyra timmar per natt. Sen har det givits tid för diverse feelgoodfilmer med förutsägbara förvecklingar,samt inte minst, tid för läsning.

Några av de sista böckerna

Några projekt har det inte blivit, inte heller något grunnande över den turbulens som den dyrbara omorganisationen skapar för många arbetskamrater.

I nån sorts ambition att ”göra nåt av” pärlorna i böckerna, tror jag att det blivit lite stressigt ibland, och då kan det kanske gå ut över koncentrationen. Så icke de här sjukdagarna- här har det slukats böcker några dagar.

”Den Stora Planen”av Stephen Hawking har väl inte gett svar på alla de stora frågorna- men alldeles säkert gjort ett ambitiöst försök. En enastående bok var det hur som helst, med bedömningsinstrument som ”modellberoende realism” och ”uppifrån och ned-metoden” och kanske framförallt spelet ”Game of Life” , där John Conway med sitt spel visar hur begynnelsevillkor, infogat under några enkla lagar, i ett tvådimensionellt , deterministiskt universum avgör överlevnad för livsliknande system. Prova själva.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=game%20of%20life%20gratisspel&source=web&cd=1&sqi=2&ved=0CCoQFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.kongregate.com%2Fgames%2Flocos%2Fthe-game-of-life&ei=bsIJT7CqC_Dc4QTU1oWBBg&usg=AFQjCNHOpzKDsptppoF003TCjm9Uw5EzfA

Kanske man skulle fundera kring det här med begynnelsevillkor innan man stuvar om alltför vildsint i organisationer och företag. Annars vankas draksådd.

Har fått några förströelseanbud under helgen- men faktum är att (första gången jag medger det)det finns ju några andra frågor i livet som ska ha svar- och ingen vet hur långt man har på sig. En förkylning ställer inte till med nån existentiell kris, men det har slagit mig i stigande grad att tiden borde kunna användas mer- hur ska jag säga- effektivt? En tid randas där dövande och uppskjutande sidsteppas- om än till förmån för mer inåtvända sysslor. Det är mycket trivsamt att först läsa in nåt -blandade i  randomiseringsmixern jag har- och sen fundera kring det lästa.Det är högst oklart att om det leder till någon yttre belöning- men den gamla hjärnan är i behov av renovering.

Som sagt- man för en förlorande kamp, men här ska inte släppas en tumsbredd  mark utan strid. I Kjellbrellsworld slåss de goda föresatserna i en ständig envig med de mer dunkla krafterna. Det blir en viss dynamik i alla fall.