Etiketter

, ,

Idag var det 20-årsjubileum för Bingolotto och alla gamla programledare deltog i en TV-sänd jubileumsgala. Den käre Leif har funnits med så länge att det känns som ett självklar ynnest att få ett snack med honom då och då. Så var det inte då för 20 år sen. För mig var han en bra lokalreporter på Radio Göteborg med sport som huvudämne. Så kom Bingolotto och han blev omedelbart rikskändis. Han har betytt mycket för varumärket Göteborg, men det kanske man inte fattade då. Jag kom att känna Leif genom travet- de sista åren i Tottas liv bildade de ett udda men oskiljaktigt radarpar på travbanorna, och inte minst i Ulfs spelbutik Vindruvan. Totta blev allvarligt sjuk, och trots ett enastående tappert motstånd där han bl.a åkte på en USA-turne med kort tid kvar, förlorade han kampen. Totta dog på försommaren 2005, sörjd av hela Sverige. Det ironiska var han begravdes inför en totalt fullspikad Anndedalskyrka samma dag som jag fyllde 50 år.Loket var givetvis där tillsammans med många andra av deras travvänner.

Det innebar-hemskt eller inte-att jag först klädde mig passande och bevistade begravningen tillsammans med halva Göteborg och hela artist-Sverige för att sen direkt skynda till mitt 50 årskalas

I nästan direkt anslutning Vikingens klubbhus, kanske en kilometer från kyrkan , arrangerade vi kalaset. Torsten hade inte misstyckt. Det innehöll en liten dos idrottsliga eskapader , mat,dans och ganska mycket goda drycker om jag ska vara ärlig. Barnen var servitörer. En höjdpunkt var när nämnde Loket kom dit efter travtävingarna på Åby. Han åt, lät sig fotograferas med mamma och syster Lina varpå han intog scenen och berättade historier, inte minst från Bingolottotiden. Sen festade vi till det dagades och jag har bara ljusa minnen från den natten.

Sen dess har mamma lämnat oss med några av de gamla vännerna, jag och AnneLie gift oss på gamla dagar och barnen blivit stora.

Det känns vemodigt att tänka bakåt ,men bekantskapen med Loket har bestått och han har lurat med mig att bli med i Arena Göteborg- nåt som jag aldrig har ångrat. Loket har intervjuat ett antal fascinerande människor och han har en total scennärvaro som gör det till lysande talkshower. Det märkte vi för övrigt redan när han varje år interjuade Göteborgs starke man Göran Johansson i samband med Sylvesterloppet.

Konstigt att inte pressen återgav de intervjuerna, för Leif var inte rädd att ställa obekväma frågor.

Leif har med åren kommit att öka sitt travintresse högst avsevärt, och deläger ett 25-tal hästar utspridda på ett antal tränare.

Det jag högaktar honom mest för är hans stora engagemang för gamla människor- han uppträder och roar runt på servicehusen i trakten, på ideell bas eller nära nog.

Det förlåter hans faiblesse för dansmusik-något som jag absolut inte delar med honom. Om knappt en månad ska han intervjua Göran Johansson i Guldsalen på Avenyn 1, och då hade inte ens en bröllopsdag stoppat mig från att komma.

Jag tappade bort vår bröllopsdag lite här, men vi gifte oss vid Stenpiren en kall lördag 2007, mamma levde än och anlände parant i päls till den vindpinade plats där Micaels Lill var bröllopsförättare och Micael brudgum- förlåt best man. Jag var brudgum. Att sen bröllopsfesten var .. eh, händelserik är väl som det ska vara när Selandrare gifter sig antar jag.

Förutom mamma Erna tror jag att alla festdeltagarna från 50-årskalaset lever och det är bara att inse;-Man måste försöka vårda sina vänner, det är allt man har, tro inget annat.